26 feb - Melodifestival 4 - Så går det ikväll

En kort recension av låtarna och en spekulation om hur det kommer att gå ikväll. Alltid svårt att veta när man bara hört låtarna och inte vet hur bra de klarar av att framföra dem live och hur proffsigt och suveränt blir eller inte blir.

Till final:
Linda Bengtzing & Linda Pritchard

Till Andra Chansen
Nicke Borg & Love Generation.

Mycket svårtippat. Vad som definitivt borde hända är i alla fall att Julia Alvgard och Lasse Stefanz är de två bidrag som kommer sist.

Melody Club - The Hunter:
Det låter som Melody Club brukar låta ungefär. Inte deras starkaste låt någonsin men ganska säkert en radiolåt. Jag tycker refrängen är för lik versen vilket alltså gör låten för enformig.

Julia Alvgard - Better Or Worse:
Sorry, men hon kommer att vara bortglömd imorgon. Jag tror inte ens det blir en låt som spelas speciellt på radio. Det är inte dåligt men det är en låt som jag hade kunnat komma på ganska enkelt och då säger jag inte det för att skryta...

Lasse Stefanz - En Blick Och Nånting Händer:
Jösses, den här låten försvinner snabbt både hoppas och tror jag. Ytterliggare en låt jag hade kunnat skriva på en halvtimme och då hade jag inte direkt skrutit över det heller... Gillar man dansband och Lasse Stefanz så gillar man säkert låten för jag är ganska säker på att de redan har 15-20 sådana här låtar på sina skivor. Han har ju skönt uttal för övrigt. "En blick å nånting händörr... som också rimmar på kännörr".

Linda Pritchard - Alive:
Aj då jag hade ju väntat mig fartfylld sexig dans och en riktig käftsmäll åsså var det en ballad... Men ingen trist ballad. Den här låten är en blandning av en hårdrocksballad och något som hade kunnat ligga på en skiva med Nightwish. Gillar sticket där det blir lite tungt, tyvärr är det ett för kort parti, låten skulle ha producerats lite hådare och tuffare med mer gitarrer. Jag hoppas att den går vidare och om man tänker på stilen på Sarah Dawn Finers låtar och framgång i Melodifestivalen så skulle det kunna funka. Snyggt slut förresten!

Anders Fernette - Run:
Söt pop-pojke sjunger modern poplåt skriven av riktiga hitmaskiner. En radiohit blir det definitivt. Jag undrar om alla tittare som röstade fram Erik Saade & Danny till final röstar på den här killen idag? Omöjligt att veta så klart men jag tippar ändå på att han inte går vidare. Och skulle han göra det är han chanslös mot just Erik & Danny i finalen, det är jag i alla fall 100% säker på.

Linda Bengtzing - E Det Fel På Mig:
Linda gör en Linda-låt (som låter lite mer Lena Ph än tidigare). Given finallåt, typisk "svensk schlager". Underbart att hon lyckas få sådana här låtar varje gång hon är med. Det enda som kan "förstöra" är att hon, som jag sagt tidigare, inte är den starkaste livesångerskan.

Nicke Borg - Leaving Home:
Å ena sidan är det här inte riktigt min typ av rock'n'roll. Å andra sidan råder det Jay Smith-feber i landet och Nicke är en cool snubbe med en låt och en röst som låter Green Day. Jag har verkligen ingen aning om vad folk kommer att tycka men han kommer nog vidare en bit i alla fall på att det äntligen dyker upp lite halvskitig rock'n'roll i tävlingen (ju fler av hans tatueringar som syns ju bättre kommer det att gå :o)

Love Generation - Dance Alone:
En typipsk danslåt. Fan, jag gillar ju sånt här... Bra driv, bra refräng, snygga brudar som kan dansa. Lyfter låten ytterliggare live och sången håller så kan de skrälla. En radiohit på NRJ är redan given.


26 feb - Melodifestival 4 - Artisterna

Då var det dags igen. Sista gänget ut. Om jag minns rätt från tidigare år så brukar det starkaste startfältet återfinnas i sista deltävlingen. Det är i alla fall en riktigt "salig blandning" som kommer att förgylla kvällen (tyvärr kommer jag själv att missa programmet ikväll då vi har gig med Take Cover på Bowlinghallen i Jakobsberg men det är ju faktiskt en ännu roligare kvällsaktivitet så jag klagar inte). Vad är det då för skoj vi har att se fram emot ikväll?



Melody Club - The Hunter:
Bra band som har gjort flera schyssta pophits. Förmodligen ett "bra karriärsdrag" detta också eftersom deras stjärna har börjat dala lite efter några framgångsrika år. De har en egenskriven låt vilket bådar gott. Jag tyckte ju att Sebastians bidrag lät mycket som Melody Club och eftersom jag hört flera säga att de tyckte hans låt var bra kanske det går bättre för Melody Club. Klart farlig för en finalplats

Julia Alvgard - Better Or Worse:
Har ingen aning om vem hon är eller vilka låtskrivarna är... Spontant måste jag alltså säga att hon är en av de artister som fått sina "15 minutes of fame" denna vecka och sedan faller tillbaka i glömska. Men, vem vet. Jag har ju inte hört låten än.

Lasse Stefanz - En Blick Och Nånting Händer:
Jag har absolut inget emot "gamla dansband". Även om Christer Sjögren total slaktade Life On Mars för ett par veckor sedan så är nog både han och Lasse Stefanz några av de musiker i Sverige som har absolut flest livegig innanför västen, det måste röra sig om flera tusen spelningar! Jag funderar också ofta på om det finns för "oskriven lag" bland dansband att hålla en låg profil. Jag tror det finns en oändlig mängd sprit, knark och sexorgier i de här gubbarnas historia men det hör man inte mycket om...

Hur som helst, Lasse Stefanz låt är skriven av Sveriges egna Stock, Aitken & Waterman under 80-talet; Alexander Bard, Ola Håkansson & Tim Norell så det första man tänker på är 80-talsdisco, men det lär ju inte vara något Lasse Stefanz ger sig på. Jag tror att det blir en seg låt med ett tråkigt framförande. Dock en fin/stark melodi som kommer leva länge på Svensktoppen.

Linda Pritchard - Alive:
Mums filibabba! Först är vi lite ytliga då: Jag har ett rykte bland mina vänner att tycka "för smala" tjejer och jag erkänner. Victoria Beckham, Keira Knightley... Jajamensan. Men om en kvinna ska ha lite kurvor och mer lårmuskler än jag, då ska hon se ut som Linda Pritchard, shit vad snygg hon är! Hoppas på att detta är en lika ösig och svängig låt som den hon hade med förra året och som tyvärr inte gick vidare. Coolt framträdande och bra sång samt större "kändisskap" sedan förra året kombinerat med en låt signerad Fredrik Kempe gör att jag tror på Miss Pritchard innan jag hört låten.

Anders Fernette - Run:
Oj vad svårt... Jag har ingen aning om vem den här killen är men han har bra förebilder och är gammal elitidrottare så han har nog lungorna som krävs också. Dessutom... DESSUTOM... Det är ju för fan Desmond Child som skrivit låten!!! Tyngre hitmaskin får man leta efter och till sin hjälp har han haft några svenska hitmaskiner också. På papperet verkar det här vara jävligt bra! Men, men, jag hävdar ju att de flesta går vidare på sitt kändisskap och då förlorar ju den här killen. 

Linda Bengtzing - E Det Fel På Mig:
Vilket tar oss till nästa person på listan... Snygg som fan, mycket känd, grym festivalvana, scennärvaro och otroligt bra tidigare festivalbidrag. Första tanken är: Hon går direkt till final. Vad skulle då kunna ändra på detta? För det första sjunger hon inte så bra live. Hon har haft otroligt bra låtar men de har också låtit otroligt mycket bättre på studioversionerna. Hon har varit med i skvallerpressen en hel del vilket jag inte vet om det har skadat eller hjälpt hennes popularitet. Annars tänker jag precis som jag tänkte när hon skulle vara med för tredje gången (förra gången alltså): -Hon har så otroligt bra låtar tidigare, kan hon verkligen ha fått en lika bra låt IGEN?!

Nicke Borg - Leaving Home:
En hårdrockare sjunger en låt skriven av tre (el. fyra) hårdrockare. Men om jag förstått det hela rätt så är det ingen hårdrockslåt utan en ganska soft singer/songwriter-låt. Nicke har ju en riktig rock'n'roll-röst så det ska bli kul att höra hur den låter i ett softare bidrag. Jag tycker i alla fall att det är kul att han är med och de som tycker att han "sålt sig" och "inte är true" kan krypa tillbaka in i sina bubblor.

Love Generation - Dance Alone:
Veckans Pride-bidrag? Fyra unga snygga brudar som säkert är grymma på att dansa och har grymma kläder. Det brukar ju dock brista på sången med såna här konstellationer. Är låten och proffsigheten i framförandet bättre än jag tror så kan den bli farlig, det är ju ofta bra att starta sist, men jag tror de kommer att falla på bristfällig sång (å andra sidan sjöng Loreen 10ggr bättre live än jag trodde hon skulle göra och Sara Lumholt gjorde det 10ggr sämre än jag trodde så man vet aldrig...) 

19 feb - Melodifestival 3, så går det ikväll

Som vanligt är jag ute i sista sekunden men jag kan i alla fall slå mig för bröstet lite och säga att jag är bättre än förr när det gäller att uppdatera bloggen.

Dags för den tredje deltävlingen i Melodifestivalen då och den här gången är det svårtippat tycker jag. Det har ju visat sig riktigt att det är "de kändaste" som går vidare till final i deltävlingarna nästan oavsett vad de framför för låtar. Med det i åtanke tar jag det som självklart att Erik Saade har en finalplats klar. Sedan är det värre. Bland övriga deltagare har rutinerade kändisar som Shirley Clamp, Sebastian, Linda Sundblad & Sara Lumholt och nya uppstickare som Sara Varga & Simon Forsberg. The Playtones har jag dålig koll på eftersom jag inte följde Dansbandskampen, men de kanske är superkändisar ute i stugorna?

Till final:
Erik Saade och Shirley's Angels

Till andra chansen:
Sebastian och Sara Varga

Dagens analys då, först skriven innan jag hörde själva bidraget och sedan med ett litet tillägg i varje stycke med en kommentar om låten:

Linda Sundblad - Lucky You: På papperet tokbra. Jag gillar Linda och Fredrik Thomander & Anders Wikström har skrivit låten och de har flera världshits i CV:n (och dessutom grymma låtar på senaste TREAT-plattan där Anders är evig gitarrist). Linda har ju en förmåga att ta på sig de mest märkliga kläder så bara det kan göra att det blir platt fall, men är hon snygg kan hon vara jävligt snygg och hon kan sjunga bra (mycket Robyn i hennes röst vilket ju folk gillar).
Låten då: Ingen tokhit, refrängen kanske växer live men helt enkelt för trist. En besvikelse. Ett litet ABBA-stick och refränghöjning på slutet så klart. Gör sig säkert bra på radio.

Simon Forsberg - Tid Att Andas: Att vara kille och mer feminin än Simon Forsberg måste vara omöjligt. Jag vet inget om hans sexuella läggning och den är ju också helt ointressant, men jag kan utan att tveka sätta alla mina besparingar på att han är homo... Låten är skriven av Fredrik Kempe och den mannen kan skiva låtar!! Jag tycker inte hans vinnarlåt med Malena Ernman var så bra, men t ex Cara Mia och Empty Room är grymma Melodifestivalbidrag som han också står bakom. Låten är på svenska vilket i år har visat sig vara hellre än bra.
Låten då: Oj, en soft ballad som andra låt. Han har ju en mycket fin röst som han säkert kan göra bra live men jag anar ett sömnpiller som är bortglömt imorgon men dyker upp på "Lugna Favoriter" en gång i veckan under våren.

Sara Lumholt - Enemy: Hon den där som fick stå i skönheten Marie Serneholts skugga i A-teens... Ska bli kul att se henne stå på egna ben och höra hur hon sjunger. Någon mer än jag som tänkt på att hon blir mer lik Carly Simon för varje år som går? Känner igen namnen på låtskrivarna men kommer inte ihåg vilka bidrag de skrivit tidigare. Kan bli ett grymt bra nummer då hon ju var en enorm scenvana och är (väl?) duktig på att dansa.
Låten då: Okej, halvtempo. Jag trodde det skulle bli en danslåt. Intressant refräng, kändes "lite B" men har nog en förmåga att fastna ordentligt. Mycket svårtippad.

The Playtones - The King: De vann tydligen Dansbandskampen förra året, något som jag har missat. De ser i alla fall ut som ett rockabillyband och eftersom låten dessutom heter "The King" tar jag för givet att den handlar om Elvis och att den kan vara på både svenska eller engelska. Svårtippad eftersom jag inte vet "hur stora" de är i landet. Däremot har Fredrik Kempe och Peter Kvint (Andreas Johnssons låtskrivarkompis) gjort låten så det borgar för kvalitet!
Låten då: Hehe, det var en rockabillylåt. Antar att folk kommer att resonera så att vi inte kan skicka 50-talet till Tyskland så de får nog stanna hemma. Lustig låt med tanke på att det är en "vanlig poprefräng" i en rock'n'roll-låt. Också omöjlig att tippa men de åker nog ut på "stilbrott".

Shirley's Angels - I Thought It Was Forever: Melodifestival-Shirley slår sig ihop med två snygga koreografer/dansare/sångerskor. Det luktar ett framträdande i still med Madonna och henns två körtjejer eller kanske nåt Destiny'sChild/Tina Turner-aktigt? Bakom låten står bland annat Bobby Ljunggren och Alexander Bard så det kan vara hur bra som helst... Frågan är; tar de raka vägen in i finalen för att Shirley Clamp är folklig och omtyckt eller åker de ut för att tv-publiken har tröttnat på henne (likt Elisabeth Andreassons öde)? 
Låten då: Snygg början. Sen blev det för släpigt och trist. En radiohit på RixFM blir det absolut. Om det är ett snyggt framträdande och Shirley fortfarande är lika poppis som Sanna Nielsen så blir det final.

Sebastian - No One Else Could: Snacka om en kille som är svår att få grepp om. I Idol var han lite pretantiös och tjurig och hade ni frågat mig hade jag sagt att han tycker att han är "för fin" för folkligt Svensson-larv. Sedan dess har han både varit med i Melodifestivalen och spelat Danny i Grease! Mera mainstream kan man ju inte bli liksom... Ändå tycker jag aldrig att jag ser honom ha någon utstrålning på scen så hans framgångar är för mig en gåta trots att han sjunger bra och haft en del bra låtar.
Låten då: Har de lagt upp Melody Clubs bidrag till nästa vecka av misstag? Det låter så nämligen. Cool låt så det hänger även här på om han är mer poppis i sugorna än Shirley och Playtones. Och jag har som sagt alltid tvivlat på hans förmåga att få blicken att nå ända ut i tv-sofforna. 

Sara Varga - Spring För Livet: Hon har skrivit låten själv tillsammansa med Fredrik Boström och sånt gillar jag. Dessutom är hon förmodligen snyggast ikväll... Varit dansare i flera år så det borde bli ett bra framträdande. Däremot är låten på svenska vilket ju, som jag nämnt tidigare, verkar vara en nackdel i årets tävling.
Låten då: Åh, en visa. Lisa Ekdahl-land. Tror inte hon når ända frami röran bara. Å andra sidan skrällde Maria Lindberg för några år sedan med något liknande.

Erik Saade - Popular: Ja, han är ju det; Popular. Det ska mycket till om han inte går direkt till final ikväll. Han har star quality helt enkelt. Däremot måste jag få citera svärfar apropå framträdandet med någon avancerad glasbur som ska explodera med avancerad teknik: - "Vart tog musiken vägen"... Ok, det måste vara bra TV, men det är väl ända låtarna som ska tävla? Eller, ja, åtminstone artisterna? Inte själva scenshowen... En Fredrik Kempe-låt är det också så hur fel kan det bli?
Låten då: Ah, 80-tals gay-disco. Succen är given. Men hallå, är det inte lite väl mycket Lili & Sussies "Oh Mama" över refrängen?

 



14 feb - Utvärdering, deltävling 2

Å ena sidan kan man konstatera att jag inte vet ett skit om musik, å andra sidan kan man konstatera att det är ett faktum att Melodifestivalen inte handlar så väldigt mycket om musik... Nu lät jag nästan som alla andra gnällspikar som tycker att att festivalen är kass och att det bara är dynga, men det var inte det jag avsåg. Jag hörde ett par bra låtar i lördags, ingen tvekan, men det var sämre uppställning än på länge. Ok, vadan denna sågning av någon som bestämt sig för att inte var en endimensionell surgubbe som bara kan gnälla på allt vad Melodifestival heter?

För det första; så gick ju de två kändaste och mest folkkära artisterna till final trots att de båda två hade låtar som var mycket svagare än en hel del av allt annat de gjort genom åren. Ingen av dem kommer att vinna finalen (ok, en liten reservation för Brolle då ifall hans låt skulle växa enormt veckan för finalen, men jag tvivlar).

För det andra; så var det Elisabeth Andreasson och ingen annan som sjöng bäst av alla. Precis i början verkade hon ha obefintlig medhörning och slirade på ett par toner, men sedan var det klockrent (på studioversionen är hon förvillande lik Helen Sjöholm på sina ställen). Låten var lite väl pretantiös som jag nämnt tidigare men hade det varit Carola (eller för den delen Sanna Nielsen) så hade den varit i final direkt. Nu kom den.... Allra sist.

För det tredje; värt att notera: De tre låtar som framfördes på svenska hamnade på de tre sista platserna. Ok, de var inte bäst, men nog är det väl ett tydligt bevis på att inte många bryr sig om att bidragen ska vara på svenska längre?

Ok, en kort resumé då som kanske låter som bortförklaringar för mina felberäkningar, men skit samma:

Brolle & Sanna
gick till final på sin popularitet och säkerhet i framförandet. De är båda mycket proffsiga.

Jag trodde inte att Loreen skulle nå andra chansen men är mycket glad att hon gjorde det. Hon sjöng tokbra live och för varje gång jag hörde låten så kändes det att det är en stark radio-/danshit som kommer ge henne chansen till ett break. Snyggt framträdande!

Babsans framträdande var precis som jag trodde. Värdig en finalplats i en småstadsrevy men inte i Sveriges största TV-program. Däremot trodde jag att fler svenskar skulle gilla det, men där hade jag fel.

En annan artists popularitet jag (liksom Christer Björkman?) överskattat var Elisabeth Andreasson. Jag trodde helt enkelt att en betydligt större del av den svernska tv-publiken skulle gilla "rutinerad schlagerartist sjunger jättefint i storslagen ballad". Tydligen var det inte tillräckligt att "sjunga jättefint i en storslagen ballad" om man bara var en "gammal föredetting utklädd till marängbakelse".

The Moniker är en skön prick, men då han svävar ut lite för mycket från studioversionen för att låten skulle låta riktigt bra live blev jag ändå förvånad att han gick till Andra Chansen. Dock blir jag glad när folk röstar fram glada låtar, det finns hopp för världen!. peace and love!

Anniela var ju en annan liten bakelse! Tyvärr hade den gröna marsipanen krullat sig över axlarna så att man inte såg hela henne, men det var en hel del Brigitte Bardot som klev in och.... Inte kunde leverera sin låt. Hur många gånger har man inte hört det här fenomenet när versen är alldeles för låg för att refrängen ska bli lagom hög? Lät illa och jag tycker refrängen är halvkass (dessutom låter "elektrisk" betydligt coolare på engelska när Robyn eller Leila K sjunger det så det var ju dödsdömt redan där). tror dock på lite radiohit för Anniela om hon slår sig fram i intervjustolarna hos radiostationerna nu i vår.

Christian Walz lät som... Christian Walz. Och det är ju bra, men när en spröd falsett blir FÖR spröd blir det inte vackert. Precis som jag tycker är fallet med Salem Al Fakir så låter Chiristians röst tokbra på skiva men live blir det för "mesigt". I sann schlageranda passa jag på att döma utseendet också och ger rött kort till det där skägget...

Annars hade min kompis Olov en bra kommentar när jag tog upp "pausfgågeln" Christer Sjögren:
-"Helt plötsligt insåg man att kvällens bidrag trots allt inte var den sämsta skit som fanns och att de gärna fick komma upp och sjunga en gång till".
Jag har inget emot Christer Sjögren, det var mormors stora favorit, men om man nu ställer upp på TV-underhållning som går ut på att få en "total makeover" och göra något utanför sina vanliga ramar så måste man väl för fan våga göra mer än måla en liten blixt på kinden och ha en kostym som bara är lite blankare än de man har burit på scen de senaste 40 åren?!?! Jag hoppades åtminstone på orange Ziggy Stardust-frilla, färgglada cowboyboots och en hårdrockande version av "Rebel Rebel". Nu blev det bara ett urvattnat framförande och en totalslakt av en av världens bästa låtar (Life On Mars).


12 feb - Melodifestival 2 - Låtarna

Idag blir det riktigt svårtippat. Har nu hört låtarna en gång och det var inte mycket som tog fäste. Inramningen och framträdandet ikväll ger ju låten ytterliggare en dimension så just nu känns det så gott som omöjligt att utse några solklara finalkandidater. Men, jag ska så klart göra ett försök:


Till Final:
Brolle & Sanna Nielsen (på sin populäraritet, båda har gjort mycket bättre låtar förr).

Till Andra Chansen:
Elisabeth Andreasson & Babsan

Brolle, Seven days and seven nights - För det första har han skrivit låten själv och det tycker jag alltid ger en artist lite plus i kanten. Dessutom låter hans sågn (hård)rockigare på vissa partier än jag någonsin hört förut. Sen var det inte så mycket roligare än så. Låten känns väldigt standarduppbyggd och "vanlig". Den kanske växer med ett bra framträdande men den är ganska platt.

Loreen, My heart is refusing me - Danslåt, med alla dess innehåll. Skulle kunna ha varit en ny singel från David Guetta. Men som schlagerlåt håller den inte. Refrängen är av helt fel sort och fastnar inte på rätt sätt. Det är kört för Loreen

Babsan, Jag vill ha en spanjor - Som jag trodde, en rolig och bra poplåt. Rakt på temat bara utan tvekan. Skulle kunna vara en Markooliolåt och bli en stor hit, men det blir ändå mycket revynummer över det.

Elisabeth Andreasson, Vaken I En Dröm - De som har skrivit den här låten har lyssnat en hel del på "Kristina från Duvemåla", ABBA och även den där låten som Helen Sjöholm sjunger i den där filmen (lite hjärnsläpp just nu, "Rebeckas Sång" eller nåt sånt va?). Skulle någon komma och berätta på söndag att det är Björn & Benny som skrivit skulle jag säga "ja, det hördes fan". Elisabeth sjunger helt otroligt bra på studioversionen och upphovsmännen, som säkert ville ha Helen Sjöholm, behöver inte vara besvikna. Om hon levererar sången lika bra live och numret känns storslaget tror jag hon kan gå direkt till final trots att jag hade räknat ut henne som tant. Låten är mycket bra helt enkelt.

Sanna Nielsen, I'm In Love - Given finalartist på förhand men jag tycker att låten är en besvikelse. Med ett riktigt bra framförande går hon säkert vidare men det är i sådana fall trots låten inte på grund av låten.

The Moniker, Oh My God! - Riktigt cool och annorlunda som doftar Beatles och Mika. Om den känns storslagen under framförandet av refrängen kan den skrälla men tyvärr blir den nog snabbt glömd på grund av att låten kräver några lyssningar och Daniel är okänd.

Anniela, Elektrisk - Håller nog inte tyvärr. För okänd och jag inbillar mig att hon inte sjunger så tokbra live.

Christian Walz, Like Suicide - Fan nu börjar det, hinner ninte skriva klart.... Christian kan bli årets Salem Al Fakir som sagt, eller försvinna ur festivalyran lika snabbt som han dök upp.



12 feb - Melodifestival 2 - Artisterna

Då var det dags för del 2 i detta livsviktiga musikaliska evenemang... Vad kommer då att hända ikväll, vilka okända förmågor är superkändisar imorgon och vilka rutinerade proffsartister kommer att göra sitt största magplask i karriären? Omöjligt att veta, men kul att gissa...


Brolle -
Känns som en stark finalkandidat pga sin popularitet med en jävligt bra röst. Inte mycket man kan sia om annat än att om låten är bra går han vidare.


Loreen -
Dagens första "har ingen aning om vem det här är". Men hon är ung, snygg och verkar sjunga bra. Således kan hon bli årets skräll eller vara bortglömd redan imorgon eftersom hon inte har något uppbyggt kändisskap redan. Ska bli kul att se.


Babsan -
Årets "After Dark/Pridegala-bidrag". Säkert ordentligt fjolligt med lättklädda män, småsnuskiga rim och fjantig sång av Lars-Åke Wilhelmsson. Men vad tusan, jag tycker han är en ganska kul kille och låten kanske är i klass med After Darks "La Dolce Vita" och då blir folk glada och vill se den igen. Eller så tycker TV-publiken att det blev för mycket pajas över det hela. Ett färgglatt skojigt buskisnummer blir det nog i alla fall, det är jag säker på.


Elisabeth Andreasson -
Snacka om schlagerräv... Varit med i den svenska Melodifestivalen 3-4 gånger, vunnit den svenska Melodifestivalen ihop med Kikki danielsson, vunnit hela Eurovision för Norge osv osv. Kan vara hur bra som helst, men jag tror ändå att det kommer att bli ett tantnummer som som känns som ett blekt minne av 80-talet. Linda Bentgzing är 2000-talets Elisabeth Andresson och då finns det ingen plats för den senare längre.


Sanna Nielsen -
Snacka om folklig... 2011 års Carola & Shirley Clamp på en och samma gång. Det ska vara en riktigt trist låt och kasst framförande för att hon inte ska gå vidare på sin popularitet. Däremot är hon ju en av dem som jag nämnt förut som faller inom kategorin "De som sjunger dansant musik utan att själv kunna dansa". Danny visade ju vart skåpet ska stå när det gäller hur man framför en danslåt och det lär inte Sanna matcha.


The Moniker -
aka Daniel Karlsson. Dagens andra "vem är det här då?". Dessutom heter hans låt "Oh My God", hette inte Le Kids låt förra veckan det också?! Går man på utseende och geografi så doftar det Håkan Hellström och skramlig Göteborgs-pop om The Moniker, men å andra sidan verkar han kunna sina favoriter Beatles bra och sjunga kanon. Jag gissar att det är en ganska akustisk låt som är skitbra i singer/songwriter-facket men som har ett för "soft" framträdande för att slå sig till final.


Anniela -
Åh, ögongodis... Har ingen aning om vem det är så det kan bli allt från årets Carola-skräll a la 1983 till pinsam September-wannabe. Låtskrivarna är i alla fall rutinerade och grymt duktiga och jag är ganska säker på att det är en klubb/danslåt.


Christian Walz -
Han är lika bra som han är kort... Har ju aldrig riktigt brejkat men ett par hits som alla känner har han ju gjort. Det här är nog garanterat en av vårens radiohitar innan jag ens har hört den. Årets Salem Al Fakir typ.



08 feb - Neil Carter, my favourite sidekick

Jag har alltid gillat "sidekicks", dvs de där personerna som är någons högra hand, han/hon som gör det hela möjligt eller ger allting "det där lilla extra". När det gäller gitarrhjälten Gary Moore har min favorit-sidekick alltid varit Neil Carter (och inte Phil Lynott som det kanske är för de flesta). Det är förmodligen Neil Carter som skrivit hela "Empty Rooms" till exempel...

I början av 80-talet fick Neil Carter plats i ett dalande UFO och kring 1983 skrev han "Empty Rooms" till UFOs kommande platta som aldrig blev av. Han började istället samarbeta med Gary Moore och på plattan "Victims Of The Future" finns den första versionen av låten med. Låtskrivare är såklart Gary Moore/Neil Carter men jag tror att Neil hade låten ganska färdig innan Gary ens hörde den. En lyckträff för dem båda blev det i alla fall och de höll ihop fram till Gary skulle ge sig på blues 1990 (Man ser Neil Carter på keyboards i videon för "After The War" nedan). De "återförenades" 20 år senare och Neil Carter var med på Gary Moores konsert (och turné) på Sweden Rock Festival 2010.

Hur som helst, bloggande ska ju bestå av att lämna ut sitt liv på nätet, är det inte så? Jag fick ett infall och skrev ett mail till Neil Carter nu när Gary Koore gått bort. Fånigt? Javisst. Naivt? Absolut. Onödigt? Förmodligen. Hur som helst gjorde jag det ändå och det här skrev jag...


"Hi Neil,
Even if the the death of Gary Moore is a loss for us all I want to send my condoleances (correct english?) to you for losing a friend, co-worker and great musical companion. Even if many people don't "read between the lines" it's pretty obvious that Gary has a lot to thank you for when it comes to his solo-career-success.


During the last couple of years it has been clear to me that one of my favourite words is "sidekick". (e.g. what would Axl be without Slash, McCartney without Lennon and, why not, Laurel without Hardy...). You, for sure, are my "favourite sidekick": Writing Empty Rooms and being an excellent co-pilot in Gary Moore hard rock journey and also, believe it or not, "Making Contact" was the first UFO-album I knew and listened to many, many times without knowing who played on it...


So, why am I writing to you? (and hope it gets through, please send me a note if you get this, it would mean a lot to me to know you read it). Well, I saw you guys on the Sweden Rock Festival in 2010 (I alson saw you in Stockholm 1987 and 1989 but that's another story) And now that Gary Moore has so sadly passed away I was thinking about the new songs that you may or may not have started the recording of. You played two good songs at SRF and I'm sure you jammed on a few more.


Did you record any of it or were you supposed to?  Either way I hope you have the strength, and get the financial support,  to finish the project. If there are Gary-vocals and Gary-guitars then use it. If there is not; Record & sing the songs yourself and invite some solo guitarists influenced by Gary to participate (John Norum of Europe is an excellent choice by the way and I think you would do great together, check him out!).


Best wishes, rock'n'roll-greetings and once again: I'm sorry for you loss.
-micke-"






fotnot: Den legendariske trummisen Cozy Powell (Rainbow, Whitesnake, Black Sabbath med flera)
spelar trummor på plattan/i videon "After The War" och dog redan 1998.


06 feb - Gary Moore är död


"The renowned rock guitarist Gary Moore, 58, has died in a hotel room in Spain."




Fan också, Gary Moore är död… Okej, till att börja med får man inse fakta när det gäller Gary Moores musik; han peakade för länge sedan och hans ”bäst-före-datum” hade också gått ut men spela gitarr det kunde han ända in i det sista.

Jag var mycket besviken på hans konsert på Sweden Rock Festival 2010. Så pass mycket att jag nog inte riktigt tog till mig att han faktiskt spelade fantastiskt bra fortfarande. Det ar en jättetråkig, stillastående tjockis som stod där och levererade superbra låtar från sitt 80-tal på ett sätt som inte direkt uppmanade till publikröj. Var det för att han redan då var sjuk? Var det därför han hade lyckats få med Neil Carter ut i rocksvängen igen? Visste de att det var början till slutet? Det absolut coolaste var att de spelade två helt nya låtar som lovade väldigt gott inför framtiden

Min kärlek till Gary Moore är lite komplicerad… Han är i min bok en av världens bästa låtskrivare (framför allt när han hade Neil Carter vid sin sida) och han är helt klart den som har spelat in några av de absolut snyggaste gitarrsolon som någonsin spelats in (främst de i många av hans lugnare låtar). Men han har också alltid varit en riktig jävla tråkmåns, en surgubbe som är oerhört trist i de intervjuer jag sett genom åren och han har också förstört många av sina egna låtar med medioker sång.

Min närmaste relation med Gary Moore hade jag från 1984 till 1992. Albumen Victims Of The Future, livealbumet We Want Moore, Run For Cover, Wild Frontier, After The War och faktiskt även Still Got The Blues och After Hours är nog utan tvekan med på listan över de 30 skivor jag lyssnat flest gånger på under mitt liv.

Tänkte lägga upp lite nostalgisk YouTube-klipp med bra Gary Moore-låtar men insåg att det skulle bli upp emot 20 stycken som inte skulle gå att gallra i så jag lägger bara upp ett klipp. En instrumental cover som bara fanns på CD-utgåvan av After The War och här framförd live på Montreux Jazz Festival 1990 (Under Still Got The Blues-turnén antar jag). Orka nu lysnna på hela låten, och gärna flera gånger, det är stort gitarrspel!






06 feb - Utvärdering av gårdagens Melodifestival

Jag börjar med att slå mig för bröstet lite grann… Inte illa förutspått av mig igår tycker jag. Alla de fyra låtar jag trodde skulle leva vidare i tävlingen gjorde det också. Enda felberäkningen var att jag trodde att Pernilla Andersson skulle gå direkt till final just för att hon hade det enda bidraget på svenska och att Jenny Silver såg så skum ut på pressbilden (se tidigare inlägg i bloggen) men visade sig vara kanonsnygg när det gällde.

Min teori med sångerskor som sjunger dansmusik utan att själva kunna dansa stämde i alla fall in både på Jenny och Dilba. Danny var ju också ett lysande exempel hur man ska göra när man framför en danslåt, mycket snyggt och proffsigt.

Rätt låtar vidare? Ja om man ser det till alla fyra som kom vidare så tycker jag nog det. Även om det är 24 låtar kvar som man ännu inte har hört så tror jag nog att Pernilla Andersson kommer att gå till finalen via andra chansen och att både Danny och Swingfly har vinstchans. Alla fyra låtar är säkra radiohitar på RixFM och liknande kanaler under våren i alla fall, det kan jag sätta en ganska rejäl peng på.

De övriga då? Ja, Dilba är en underbar artist och har som jag nämnde tidigare gjort en del fantastiska låtar, men det här var inte hennes avdelning. Alldeles för svag refräng som flöt ihop med resten av låten och är det någon tjej som är mer sneakers och sweatpants än kjol och högklackat så är det ju Dilba. Snacka om Bambi på hal is…

Som jag hade en liten misstanke om så sänkte både Jonas Matsson och Rasmus Viberg sina låtar genom att sjunga alldels för mycket sura (falska alltså) toner. ”Social Butterfly” var annars en cool låt som också kan dyka upp i radio redan imorgon.

Le Kid var ju både snygga, färgglada och helt okej men låten var nog lite för platt trots allt.


06 feb - Till final igår

Gårdagens finalister. Jag antar att SVT kommer att be YouTube ta bort klippen så fort som möjligt så jag kan inte lova att nedanstående länkar fungerar speciellt länge...








05 feb - Melodifestivalen 2011. Så här går det ikväll

Ja, då var man hemma efter en vecka i Jämtlandsfjällen där tillgången till blogg och Facebbook varit lite sporadisk. Därför har också min koll på Melodifestivalen varit lite bristfällig och nu är det bara drygt en timme kvar till den börjar. Jag gjorde min första insats igår och här kommer nu min sista analys inför första deltävlingen. Jag utgår från att systemet är ungefär som förr, dvs att två låtar går direkt till finalen i Globen och två låtar går till Andra Chansen.

Direkt till final:
Danny & Pernilla Andersson

Till andra chansen:
Swingfly & Jenny Silver

(med bubblare Jonas Matsson ifall jag överskattat Jenny Silvers "kändisstatus")

Hur låter de då, kvällens låtar?

Dilba - Try Again: 
Oj, den var mycket mer danslåt och uptempo än jag trodde. Lugna låtar är det Dilba är ett geni på enligt och denna "up-tempo-disco-låt" har hon inte ens skrivit själv. Låten kan bli skitbra med ett grymt framförande, men det är ju syrran Dee (Dilnarin) som kan dansa så ögonen trillar ur sina hålor, inte Dilba. Men vem vet, hon kanske är med på scen... Går inte direkt till final tror jag, lite för anonym.

Swingfly - Me And My Drum:
Hörde en radiointervju med Swingfly i bilen idag. Skön snubbe som inte alls är någon nybörjare visar det sig. Har jobbat med Robyn, Kleerup, Teddybears STHLM med flera. Hitflyttad New Yorker. Hip-Hop/Dance är ju inte riktigt min hemmaplan men den har en bra refräng och bra drag (kul detalj att en kille sjunger refrängen och inte en tjej som brukar vara fallet i 90% av den här typen av låtar). Nu när man vet vem han är hör man bekanta inslag från t ex just Teddybears. Om framträdandet är bra slår den nog Dilba.

Jenny Silver - Something In My Eyes:
Nyfiken på hur det här framträdandet blir. Om jag inte har fel har hon samma "handikapp" som Carola, Sanna Nielsen, Charlotte Perelli, nämligen att hon sjunger dansant musik men kan själv inte dansa... Tredje uptempolåten och en stark inledningstrio i första deltävlingen (om jag nu förstått startordningen rätt). Det första som slår mig med låten är i alla fall att låtskrivarna uppenbart har lyssnat på Markoolio & Linda Bengtzings uppmaning i låten Värsta Schlagern: "Om man inte vill sabba sina chanser att vinna, kan man sno nåt från ABBA och se risken försvinna". Hur som helst en mycket lättsammare och bättre låt än den hon hade förra året. Har lite svårt att analysera om det är kört för Jenny Silver att bli "folklig" men hade den här låten sjungits av Carola, Sanna Nielsen eller Charlotte Perelli så hade den gått direkt till final.

Jonas Matsson - On My Own:
Minns ni vilken superhit I'm Yours med Jason Mraz blev för ett par år sedan? Det minns killarna som skrivit den här låten, de har nämligen försökt skriva en likadan... Har fortfarande ingen aning om vem Jonas Matsson och hur bra han sjunger live, men på studioinspelningen låter det bra. Hänger alltså även här mycket på utstrålning och framförande hur det kommer att gå. Kanske är detta "årets skräll" om några veckor.

Le Kid - Oh My God:
Jag tror inte Alcazar är med i år (för första gången sedan de bildades?) så då måste det ju finnas något substitut. Nya gayikoner för alla melodifestivalfjollor (fjollor= Melodifestivaldyrkare som avgudar Perelli, Alcazar, After Dark, Nanne Grönwall med flera men aldrig skulle tänka sig att rösta på The Poodles, Mikael Rickfors eller liknande bidragh från senare år. Av någon anledning övervägande homosexuella män). Låten då? Ytterliggare än lättsam danslåt som tydligen är inramad i ett färgsprakande uppträdande. Utan att veta nåt om medlemmarna är jag fördomsfull och påstår att de jobbat på Wallman's och har gått Lasse Kühlers dansskola i många år...


Rasmus Viberg - Social Butterfly:
Ny flickidol? Sjunger bra på studioinspelningen, återstår att se om han levererar live. Låten här "den där turk-takten" (har ingen bättre förklaring, tror ni förstår, så där som Elena Paparizou, Arash, Tarkan osv) inklusive lite grekiskt dragspel. Jag gillar de här melodislingorna och "turk-takten" och det kommer nog bli en låt som spelas ofta på RixFM, men om den går vidare är omöjligt att bedöma.

Pernilla Andersson - Desperado:
Lite personlig favorit för att hon är så cool och snygg. Den enda låten ikväll som är på svenska och kan få ett helt gäng röster bara därför. Annars blev jag lite besviken. Den låter för mycket Lars Winnerbäck för min smak. Det finns ju dock väldigt många i vårt land som gillar "Winnerbäck-musik", frågan är om de tittar på Melöodifestivalen? I sådana fall har hon en chans.

Danny - In The Club:
Danny är Danny. Största stjärnan i dagens startfält. Därför var han den enda jag var säker på redan innan jag hört låtarna. Han kommer förmodligen att göra ett mycket bra shownummer också. Personligen tycker jag låten är klart svagare än hans Tokyo men kanske i klass med hans Radio, men den gillade jag bara sådär. Redan en radiohit i alla fall.



04 feb - Melodifestivalen 2011, deltävling 1, part 1

Hello musiclovers,
Dags för årets höjdpunkt. En och en halv månads frosseri att älska eller älska att hata. I min bok är det i alla fall så att vi kommer att få höra några jävligt bra poplåtar som kommer leva vidare i radion hela 2011. Vi kommer att få någon "ny stjärna" som kanske hållit på länge men inte varit folklig och välkänd förut. Sarah Dawn Finer är ett exempel på en grymt bra sångerska som fått lite välförtjänt uppmärksamhet just tack vare Melodifestivalen. Salem Al Fakir är en annan artist som helt plötsligt blev folklig trots att de flesta av hans låtar är ganska "smala".

Naturligtvis kommer vi också att få ta del av några riktiga skitlåtar av mediokra/töntiga artister och jag kommer att vara den första som svär över Christer Björkmans jurys obegripliga förmåga att låta dynga slippa igenom det som borde vara ett mycket finmaskigt nät.

Något jag i alla fall redan noterat är avsaknaden av hårdrock i årets festival. Lite märkligt med tanke på att de flesta hårdrocksbidrag har gått direkt till final tidigare år. Nu finns det ju i och för sig artister som ska vara med som jag inte känner till så jag kan ju ha fel, men så vitt jag vet ska i alla fall inte t ex Nicke Borg spela hårdrock.

Första deltävlingen då:

Dilba - Grymt bra artist som gjort många skitbra låtar (jag har t ex alla hennes album på köpta cd-skivor, ganska unikt i dagens nedladdningstider, hehe). 

Swingfly - Har ingen aning om vem det är men han ser ut som 50 Cent på pressbilden på SVTs hemsida så jag tar för givet att det är en hip-hoplåt.

Jenny Silver - Ja, den här tjejen är ju lite märklig. Sjunger jättebra, blev kändis som dansbandssångerska, hoppar av för att göra en solokarriär som det inte blir ett skit av. Ställer upp i Melodifestivalen 2010 med en helkass låt. Ska det gå bra måste hon ha bytt stil igen.

Jonas Matsson - Vet jag inte heller vem det är men han ser ut som Erik Grönwall och sjunger säkert lika bra också. Låt på engelska. Omöjligt att avgöra innan man hört låten.

Le Kid - Också helt okända för mig. Ser ut som Human League 1982... Min teori är att också låter mycket tidig 80-talssynth blandat med modernt dansbeat. Kan vara tokbra men min gissning blir ändå att de inte är tillräckligt folkliga och därför inte får så många röster som behövs för att leva vidare.

Rasmus Viberg - Ytterliggare en "ung snygging" som jag inte känner till. Någon ska ju bli årets Erik Saade och kanske blir det den här killen, måste höra låten.

Pernilla Andersson - Cool, snygg, bra tjej! gift (?) med Dregen och bor på en "egen" ö i Stockholms skärgård. Kan vara precis hur bra eller möljligtvis trist som helst. Innan jag hört låten tippar jag på en snygg ballad som går direkt till final.

Danny - Popstjärna, flickidol, bra artist. Och utan att ha träffat någon av dem tycker jag han verkar betydligt trevligare och coolare än Idol-Ola som ju var med förra året och segladed rakt in i finalen med årets fulaste frisyr. Således tror jag på en dans-stänkare i still med "Tokyo" och en given finalplats för Danny.

Om jag tar mina egna kunskaper som måttstock för vilka som får räknas som kändisar och inte så märks det att det är första deltävlingen. Det blir alltid bättre och tuffare för varje vecka som går. Återkommer när jag hört bidragen från artisterna ovan.



RSS 2.0