It's Only Rock'n'Roll

And his name is Barack Obama... Ett inlägg jag naturligtvis skulle ha skrivit i tisdags. Hur som helst kommer här ett inlägg om amerikansk politik som jag egentligen inte kan ett skit om, men det är väl det som är charmen med en blogg; det är EN persons funderingar.

Precis som talet när Barack Obama hade vunnit valet  var hans installationstal också fantastiskt proffsigt. Han nyttjar ju med all säkerhet, precis som alla andra, talskrivare, men man får verkligen känslan av att det är hans egna ord till 100%. Dessutom verkar han tala direkt från hjärtat utan att läsa innantill ett enda ord. Han uttrycker ärlighet, stor kunskap och verkar helt enkelt ha "en jävla koll". Och allt detta gör att man blir hoppfull!

George W Bush däremot... Han har alltid sett opålitlig, inställsam och falsk ut. Han har alltid gett intrycket av att läsa innantill och försöka få någons skrivna ord att låta intressanta. Jag var helt såld på TV-serien "Vita Huset" när det började gå för några år sedan och det som jag tror gjorde den så framgångsrik hemma i USA var att presidenten (spelad av Martin Sheen) var engagerad, kunnig och rättvis. "En sån där president vi skulle vilja ha" typ... De vibbarna har man aldrig fått av George W Bush, men redan känt av med Barack Obama.

Vad talar emot honom då?

Ja dels finns det ju så många idiot-rasister i USA så jag kan tänka mig några hundratal som just nu sitter och på allvar planerar hur de ska kunna mörda honom. Jag hoppas att han får leva. Det andra är väl att de flesta av oss "västmänniskor" är gansa egoistiska eller åtminstone står oss själv närmast. Det kan göra att han får det väldigt svårt att få medelamerikanen att ställa upp på högre skatter, lägre löner, mer uppoffringar för att, som Obamas egen uttalade vision lyder, hela landet ska resa sig på nytt, skak av sig allt gammalt damm och åter igen skina mer än någonsin!

Jag har ju bestämt mig för att ha Melodifestivalen som ett tema i min blogg. Här kommer den första profetian om hur det ska gå i första deltävlingen utan att ens ha hört låtarna...

7 FEBRUARI (GÖTEBORG)

1. Tick Tock - Nina Söderquist

Cool tjej som sjunger svinbra. Tror dock inte att hon är tillräckligt känd i stugorna för att gå till final. Men om låten är bra, vilket den helt säkert kan vara då den är skriven av en av mina favoritrockare Matti Alfonzetti,  så kan hon kanske "göra en Shirley Clamp".

2. Welcome To My Life - Jonathan Fagerlund
För okänd, försvinner.

3. Med hjärtat fyllt av ljus - Shirley Clamp

Pling Forsman har skrivit texten och hon verkar ju verkligen ha tappat stinget på senare. JAg tror att det är en trist och lite för pretantiös låt. Går den vidare så är det bara för att Shirley är mer folkkär än jag tror.

4 Jag tror på oss - Scotts
Jag kollade ingenting på Dansbandskampen så jag vet inte hur hypade Scotts egentligen blev, men precis som Barbados har lyckats bra flera gånger så tror jag att Scotts kommer att göra detsamma. Dille, som skrivit låten, har dessutom skrivit en hel del höjdarlåtar förut och kan ju skryta med att ha vunnit "hela skiten" (med Take Me To Your Heaven).

5. You´re My World - Emilia
Emilia är säkert snäll... Men hon är alldeles för mesig och definitivt bortglömd. Volymsvagare röst får man leta efter, hon åker ut direkt.

6. Stay The Night  - Alcazar

Alcazar gör ju alltid bra låtar så de går vidare.

7. Snälla, snälla - Caroline af Ugglas

Hehe, ja du.... Det kan vara hur bra eller dåligt som helst, men folkkär artist blir hon aldrig, hon är för skum, så hon går inte vidare.

8. Disconnect Me - Marie Serneholt
Ung, snygg, rutinerat proffs. Frågan är hur många som egentligen fortfarande är A-Teens fans och tokröstar på Marie. Jag tror att hon får brottas med Nina och Emilia. Hon är för okänd i stugorna som soloartist. Sen beror det ju på hur stor hennes röst är också, det har man liksom ingen aning om.

Micke tippar:
Alcazar och Scotts direkt till final
Shirley Clamp och Nina Söderquist till Andra Chansen.

Igår kväll var jag och Veronica på något som skulle kunna kallas "matlagningskurs". Världens mat var temat och jag tänker inte skriva en lång utläggning om det, men det var betydligt roligare än vad det kanske låter och maten blev fantastiskt god! Flera av recepten kommer garanterat att dyka upp hemma, kanon!
 


Idag var första dagen Casper skulle klara sig själv på dagis. Pappas lilla gubbe grät i fönstret när jag vinkade och gick därifrån. Alla föräldrar känner igen det och vet hur det känns: "Jag ser att du är jätteledsen men jag bara vinkar och skiter i det och lämnar dig ensam"... Inte det roligaste här i världen. Efter ett par timmar ringde de från dagis. Då var det inget kul längre. Det hade gått bra ett tag men nu stod han i fönstret och tittade efter mig och storgrät... Jag gick dit naturligtvis, men tog inte hem honom utan vi stannade på dagis hela dagen och då var han nöjd. Hoppas det går bättre imorgon. 

Danne "The Wickerman" har skrivit klart sin låt Rainbow's End. Den blir grymt bra!!! Mitt tips är att den kommer att inleda nästa platta med Rough Diamond. Vi har ikväll suttit och arrangerat låten och lagt trummor så att jag kan spela in en demo till de andra i bandet. Vi använde Meshuggah's trumloopar "Drumkit From Hell" så Aspen kommer att gråta blod när han ska försöka sätta de här trumfillsen, hehe.

Förresten: Jag fick mail av Bruno Årfors idag (se en bit ner i bloggen). Han tackade för mina vänliga ord och berättade lite vad han hade för uppdrag för tillfället. Kul och oväntat.

"Vojne, vojne, hur ska det gå",  som Hasse Alfredsson skulle ha sagt... Imorgon börjar Casper på dagis. Min lilla pyttekille ska ut i farliga världen och umgås med andra, säkert hemska, barn. Även för mig blir det ju nåt nytt, jag tror aldrig jag varit längre in än kapprummet på ett dagis och nu ska man vara där hela dagarna i några dagar. Ännu en helt ny typ av värld man kliver in i, ska bli spännande.

Vad fan ska jag jobba med?

Årsbokslut. Dags för alla dessa listor. Hittade en på någons Blogg med en massa frågor om hur mitt år hade varit och började fylla i den, men det var på tok för jobbigt och intetsägande så den hamnade på sophögen...

Trevlig nyårsafton igår i alla fall, seg idag.... Kollade på Ivanhoe idag för första gången på flera år. Han gör ju inte mycket nytta i den filmen. Ligger mest på en bår och har ont. Kung Richard och Robin Hood är det ju som fixar allt, sir Wilfred av Ivanhoe är överskattad!! Dessutom får han på tafsen av Arn när de möts i Det Heliga Landet (Tempelriddaren - Jan Guillou), hehe.